Verkliga rättighetshavare och nyckelpersoner

Vem är nyckelpersoner?

Nyckelpersoner är exempelvis styrelseledamöter, verkställande direktör och de som har rätt att teckna avtal i företagets namn. 

Vem är verkliga rättighetshavare?

Verkliga rättighetshavare är alla personer som, ensam eller tillsammans med nära familj, äger eller kontrollerar mer än 25 % av företagets ägarandelar eller röster. 

Nära familj definieras i penningtvättslagen som: 

• Föräldrar 
• Make/maka Registrerad partner 
• Sambo 
• Barn, samt barns make/maka, registrerad partner eller sambo 

I ägarprocenten räknas både direkt och indirekt ägande. 

Att kontrollera innebär att man: 

1. På grund av innehav av aktier, andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 25 % av det totala antalet röster i företaget. 
2. Har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av företagets styrelseledamöter eller motsvarande nyckelpersoner. 
3. På grund av bolagsordning, avtal med företaget eller dess ägare, medlemmar eller motsvarande kan utöva kontroll enligt ovan nämnda punkter. 
4. Tillsammans med andra, genom rösträtter, får ett kontrollerande majoritet. 

Exempel 1 – Ägande tillsammans med nära familj

Om en far äger 20 % av ett företag och en son äger 6 % i samma företag blir båda verkliga rättighetshavare och ska registreras med sina respektive ägarandelar. 

Exempel 2 – Indirekt ägande

1. Indirekt och direkt ägande: Om person A äger 100 % av företag B, och företag B äger 24 % av företag C, blir person A verklig rättighetshavare i företag C om personen även äger 2 % direkt i företag C. Den totala ägarandelen blir 26 %. 
2. Ägande genom flera led: Den fysiska personen i slutet av en ägarkedja räknas som verklig rättighetshavare om varje steg i kedjan äger eller kontrollerar mer än 25 %. Exempel: Person A blir verklig rättighetshavare i företag C om hen äger 26 % av företag B, som i sin tur äger 26 % av företag C. Den ägarandel som ska registreras i företag C är 6,76 %. 
3. Cirkulärt ägande: Om en person äger 1 % i företag A, som äger 100 % av företag B, som i sin tur äger 99 % av företag A, registreras personen som verklig rättighetshavare med ägarandel = 100 % i både företag A och företag B. 

Exempel 3 – Kontrollandel högre än 25 %

1. Kontroll av det totala antalet röster i företaget: Om en eller flera aktieslag har avgörande beslutsrätt och en person äger/kontrollerar mer än 25 % av sådana aktieslag, anses personen vara verklig rättighetshavare. 
2. Rösträtter tillsammans med andra: Om person A äger 48 %, person B äger 48 % och person C äger 4 %, kan person C anses ha ett kontrollerande röstmajoritet tillsammans med både person A och person B. Därför betraktas person C som verklig rättighetshavare och ska registreras med ägarandel = 4 %. 

Undantag från kravet att identifiera verkliga rättighetshavare

Det finns inget krav på att identifiera verkliga rättighetshavare när: 

• Företaget innehar ägarandelar i andra företag som är noterade för handel på en reglerad marknad i en EU eller EES-stat, eller som omfattas av motsvarande informationsplikt som vid notering på en reglerad marknad i en EU eller EES-stat. 
• Kunden är ett majoritetsägt dotterbolag till ett företag som nämns i punkten ovan.