Kreditkänslighet

Kreditkänslighet, även kallad kreditduration, anger hur mycket fondens kurs förändras om kreditspreaden förändras med en procentenhet. Talet anges i år – ju högre tal, desto mer svänger fonden när kreditspreaden rör sig.

Har fonden en kreditkänslighet på 1,0 och kreditspreaden ökar med 1 procentenhet, sjunker fondens kurs med ungefär 1,0 procent. Går kreditspreaden i stället ned med 1 procentenhet, stiger kursen på motsvarande sätt med ungefär 1,0 procent.

Kreditspreaden är det påslag, eller den marginal, som en emittent betalar utöver en referensränta, vanligtvis 3 månaders STIBOR vid emissioner i SEK – den del av räntan som ska kompensera för kreditrisken. Kreditkänsligheten beräknas som den vägda genomsnittliga löptiden för lånen i fondens portfölj, där löptiden räknas till slutlig förfallodag – inte till nästa räntejustering, som för räntekänslighet. Det är därför kreditkänsligheten oftast är högre än räntekänsligheten för fonder med inslag av rörlig ränta: kreditspreaden ligger fast ända tills lånet förfaller, även om själva räntan justeras under löptiden.

En likviditetsfond har låg kreditkänslighet. Kravet är under 1 för likviditetsfonder med låg risk och under 1,5 för ordinära likviditetsfonder.

En obligationsfond har större frihetsgrader, både när det gäller räntekänslighet, kreditkänslighet och kreditkvalitet (som är ett mått på hur sannolikt det är att en emittent klarar av att betala det den är skyldig).